logo

Forskning

Effekter av föräldrastöd - Redovisning av nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Publicerad januari 2016

http://www.mynewsdesk.com/se/orebro_universitet/pressreleases/oerebroavhandling-foerst-att-granska-effekt-av-foeraeldrastoed-oever-tid-1297653

Publicerad januari 2015

Föräldraskapsstödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem, visar en ny studie. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande
beteende. Bland barnen minskade beteendeproblemen hos 92 procent.

Den nationella jämförelsestudien av föräldrastöd är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Det är effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok som studerats.
Sammanlagt deltog cirka 1100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande.

– Studien visar att beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen. De deltagande föräldrarna blev mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende. Även användningen av hårda uppfostringsmetoder minskade, säger Socialstyrelsens enhetschef Knut
Sundell.

Stabila resultat

Resultaten av programmen var i huvudsak stabila efter två år, visar uppföljningen. Föräldraskapsstödsprogrammen är en vanlig metod för att förebygga psykisk ohälsa hos barn med beteendeproblem. Ofta används den inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-11-12

Sammanfattning NJF

Korttidsresultat NJF

Långtidsresultat NJF

"Med många bäckar att stämma i - hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?"

Publicerad nov. 2014
Forskare vid Uppsala Universitet har under ledning av Anna Sarkadi, docent vid institutionen för socialpediatrik, genomfört studien på uppdrag av Skandia. I korthet visar studien att:

• En kommuns kostnader för förebyggande insatser för utagerande beteendeproblem i form av föräldrastödsprogram eller skolprogram varierar mellan 1000 och 7000 kronor och ligger på i genomsnitt 3000 kronor per barn i de kommuner som investerar i detta.
• Kostnaderna för ett avvärjt fall av utagerande beteende skattas till mellan 26 000 och som högst 100 000 kronor beroende på vilken insats man väljer. Snittet är 27 000 kronor vilket är en knapp tredjedel av vad ett barn med utagerande beteendeproblem kostar kommunen årligen
• Beräkningsexemplet ovan som baseras på föräldrastödsprogrammet COPE visar att programmet generar två kronor tillbaka för varje satsad krona under ett år, samt sju till åtta kronor under 15 år när det erbjuds som en riktad insats, det vill säga till föräldrar med barn som redan har utagerande beteendeproblem
Läs mer: http://news.cision.com/se/skandia/r/ny-metod-for-att-utvardera-effekterna-av-forebyggande-arbete,c9674194
http://www.kuriren.nu/opinion/kortsiktigt-tankande-7933999.aspx

https://www.skandia.se/hem/Global/pdf/Om%20Skandia/Press/140816%20Debattartikel%20SvD%20Brännpunkt%20Både%20S%20och%20M%20har%20fel%20lösning%20för%20skolan.pdf

Föräldrastöd & Tonåringar 

Sammanfattning av rapporten Föräldrastöd & Tonåringar av Elin Alfredsson, Anders Broberg och Ulf Axberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Resultaten visar att de föräldrar som sökte sig till de universellt erbjudna föräldragrupperna hade ett faktiskt behov av interventionen eftersom de upplevda problemen var högre än bland föräldrar i allmänhet.
I effektutvärderingen av de fem studerade föräldrastödsprogrammen (COPE, KOMET; Connect, Aktivt föräldraskap och LFT (Ledarledd föräldraträning) visade det sig att samtliga program hade positiva effekter för familjerna, att dessa effekter var större i det program där föräldrar och barn uppgav störst problem initialt, samt att effekterna inte skiljde sig nämnvärt åt mellan övriga program. Avslutningsvis var föräldrar generellt sett nöjda med det program de deltagit i, men föräldrarna i Connect var mindre nöjda än övriga föräldrar.

Komet fick något bättre resultat, vilket sannolikt handlar om att familjerna i KOMETs grupper ska ha uttalade och direkta problem att arbeta med. Sannolikt upplever dessa föräldrar fler problem från början och har därmed större möjlighet att minska sina problembeteenden. I Komet är det ca sex familjer, som får mycket fokus och bekräftelse, medan det i COPE är 20-25 föräldrar och där metoden går ut på att föräldrarna mer bekräftar varandra än att kursledarna gör det. En av variablerna i studien var att undersöka föräldrarnas uppfattning av bekräftelse hos kursledaren. COPE-kursledarens roll är inte att vara individuellt bekräftande. Kursledarrollen i KOMET och COPE skiljer sig markant från varandra, vilket tyvärr inte framgår i studien.

Läs rapporten i sin helhet nedan:

Föräldrastöd_Tonår_länsstyr_2.pdf

Utvärderingar av COPE i Kanada av C. Cunningham

Den kanadensiska versionen av COPE programmet är vetenskapligt utvärderad (Cunningham et. al 1995). Undersökningen lades upp så att föräldrarna till en grupp fyraåringar fick fylla i ett formulär med frågor kring sina barns beteende. Av de barn vars resultat visade sig ligga mer än 1,5 standardavvikelser över medel på en skala för beteendeproblem, erbjöds slumpmässigt 150 att delta i en COPE föräldrautbildning, 150 i en barnpsykiatrisk familjebehandling och 150 sattes på en väntelista som kontrollgrupp. De som deltog i COPE föräldrautbildning uppvisade större förbättringar av sin problemlösningsförmåga, större minskningar av rapporterade problem med barnuppfostran än någon av de andra grupperna. Dessa resultat kvarstod i högre utsträckning än för jämförelsegruppen vid en uppföljning efter sex månader.

Cunningham jämförde även kostnaden för COPE föräldrautbildning med den klinikbaserade behandlingen och det visade sig då att COPE kurserna var mer än sex gånger så kostnadseffektiva som den klinikbaserade behandlingen.

pdfCharles Cunninghams utvärdering

Utvärderingar av COPE i Sverige

En svensk vetenskaplig utvärdering med kontrollgrupp av grupper i Uppsala län samt Tyresö kommun, har också gjorts av Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet(Thorell L.B.& Hellström A. 2006). Utvärderingen visar att man verkligen når föräldrar vars barn har svåra problem med denna föräldrautbildning och rekryteringsmetod. Den visar att samtliga föräldrar är nöjda med kursen i sin helhet och att mer än tre fjärdedelar av föräldrarna är mycket nöjda. Signifikanta effekter uppnås på såväl barnens problembeteende(hyperaktivitet och trotssymptom) som föräldrars upplevelse och förmåga att hantera barnet(föräldrastress, brist på upplevd kontroll i föräldrarollen, problem i dagliga situationer).

Thorell & Hellström 2006

Flera utvärderingar(utan kontrollgrupp) har gjorts som visat på goda resultat, bland annat i Linköping (Thunström P & Carlsson U, 2002) och Malmö (Silverberg, G & Nilsson L, 2003).

Kent Nilsson vid Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset i Malmö har på uppdrag av Socialstyrelsen utfört en processutvärdering av COPE-utbildningar riktade till bosniska och somaliska föräldrar i Malmö. Rapporten har titeln:

Etniska grupper lär sig COPE som föräldrastöd och vapen mot alkohol och kat. Utvärderingen är daterad maj 2008.

Programmet har 2008 rekommenderats av Statens Folkhälsoinstitut inom ramen för ett regeringsuppdrag om föräldrautbildning. Implementeringen av programmet i Uppsala län har blivit uppmärksammat som en god modell i ett EU-projekt om förebyggande folkhälsoarbete. 

Skriv ut E-post

COPE film

med tal 2,54 min

COPE film

med text 1,21 min

Har du frågor?

kontakt